Livet som pokerträl har till slut nött ner mig och jag har beslutat mig för att göra något HELT annat. Kändes inte som att jag kunde ens tänka mig att spela för mitt uppehälle en månad till. Dock är jag ju inte direkt bra på något annat men nu kommer den stora skrällen. Kommer ni ihåg italienaren jag berättade om? Han jag träffade i Miami som alltid låg och visade pungkulorna i sina shorts utan gren? Han iallafall. Har snackat lite över mail sen vi träffades i USA.
Han jobbar som skomakare i Precolino vid Poslätten i norra Italien och han påminde mig om att jag hade sagt att jag har skomakaryrket i blodet (Morfar) och hade halvt på skämt i Miami bjudit in mig att bli skomakarlärling hos "mästaren" han var anställd av.
Mästaren (coolt att bli kallad Mästare) är någon slags halvkändis i Italien och jag googlade honom faktiskt. Dino Fresco är namnet och han sägs ha en förkärlek för rejäla yllekoftor och årgångsviner. Se bilden nedan.
Men till saken!
Jag tackade ja till att bli skomakarlärling i Pecorino! 12:e maj tas tydligen nya adepter in för en första prövning. Äntligen får man göra något vettigt här i livet. Måste sova nu men mer om det här senare!
Den italienska mästaren.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Inte illa dagen till ära.
Haha! Jaja mig lurar du inte...
Post a Comment