This is the end

Första dagen i augusti och vad jag troooor är sista dagen för bloggen. Vi skiljs åt som vänner och jag hoppas att bloggen hör av sig i framtiden då vi förhoppningsvis kan umgås som civiliserade människor och kanske ta en kaffe och prata om gamla tider.

Har alltid haft.. lite svårt att veta vad jag vill, kan och bör skriva om här på bloggen. Varför bloggade jag egentligen när jag inte har skrivit något (eller iallafall så mycket) av substans?
Om man inte har innehåll ska man ha stil.
Här saknades i de flesta fall båda två men trots bristfällig prosa (men vilket ordförråd, droppar "prosa" bara sådäääär) har jag tryckt in vardagens töcken och tänk efter eget behag.

Till hösten väntar ev. franska. Blir det inte franska fortsätter jakten på den evigt undflyende totala lyckan vid pokerborden. Och kanske någon resa.

Vill tacka alla för visat intresse och en trevlig fortsatt sommar. Kräma ur det sista ur den arma sommar'n nu då.

Hejdå

GAAAAAAAAAAAH

Pokerturneringar är nyckeln till ett förkortat liv. 40 kvar i en $163 turre med första pris på ca 125K och jag får in pengarna med KK vs QQ (82%-18%) i en gigantisk pott om chip leaden i turneringen. Gud var iallafall nog god att plocka fram en av de två kvarvarande damerna redan på floppen så jag slapp leva i villfarelsen att jag en gång i livet kunde vinna något. Vann iallafall fina $265! Underbart.

Utgång=Hemgång

Soundtrack till skrivandet: Dance me to the end of love - Leonard Cohen

Sommaren uppe i Råneå börjar lida mot sitt slut och jag sitter som bäst och bokar flyget hem. Har varit en härlig månad uppe i norr även om man hade kunnat önska sig lite mer fotboll, tennis och andra upptåg så har det vart fullt schema nästan varje dag. Första veckorna här uppe undrar man nästan varför man inte bor här uppe (man glömmer att november är värdelöst mörk och kall och alla hemvändare har åkt... hem) då man dominerar omkring på nattpromenader eller grillar nere vid stranden.

Det här är den 492:a posten sen jag började blogga för en evighet sen. 500:a jämt och sluta på topp känns som en bra idé. Vi får se.

Men tackar

Pojkar och flickor - Gör inte sena anmälningar till kurser ni ska läsa nästa termin (Franska i mitt fall). Hamnade, inte helt oväntat, i gruppen med resten av alla Bozos som sökte sent och är i nuläget 16:e reserv. Varför sökte jag inte i tiiiid? Då hade man sluppit sitta på reservernas ljugarbänk. Oink.

Finns dock en möjlighet att läsa kursen om man ligger på och mailar "Men snäääälla rååå, schybbas råååå" till kursansvarige innan det drar igång.

Dagen har vart precis så seg som man kan förvänta sig efter en semivaka. Spelat lite poker och ångat.

Övriga nyheter:
Rickard E bustade tyvärr Main event i morse, dock hade bubblan spruckit och det hämtades ut en rund slant för mödan.

Går inte att sova (reprise)

Kom hem från Boppes födelsedagsfest runt 02.40 och somnar runt 03. Trooor jag sov 30-40 minuter innan jag vaknade vid fyratiden och som en dryg repris av gårdagsnatten var det stört omöjligt att somna om. Inte nöjd. Det är ett skämt.

Nu sitter jag och laddar för en glass samt mera kaffe. Mål-gåliggs-tiden är 20.30. Börk. Vad göra?

Dagens Stenmark

Går inte att sova

Somnade 00.30 med tanken att en gång i livet vakna och ha ett bra dygn. Vaknar 03.33 och inser att det var en fåfäng dröm men låg och tokblundade till ögonen gjorde ont fram till 06.30 innan jag insåg det futila och gick och hämtade in DN och satte mig och smålirade lite poker efter frukosten (havrefras och baguette för intresserade) och fick rapport över MSN från Ricke som är i Vegas för WSOP och kommer lira dag 4 imorgon i Main event. Fortfarande inte i pengarna vilket är galet sick, orkar inte spela 30h+ och sen busta bubblan. Vore infernaliskt drygt.

Bokrekommendation: Tysk Höst av Stig Dagerman. En 150 sidors reseskildring av det besegrade Tyskland hösten 1947. Fantastisk prosa! Måste läsas även om den kanske inte är den uppenbara hängmatteboken.

Lite tiltande

Efter en högst medioker pokersession sitter jag med endast en turnering fortfarande igång. Vi har just kommit in i pengarna och jag har de senaste minuterna tappat en del chips. Då bestämmer sig Full Tilt för att hänga sig och nu börjar det närma sig 40 minuter sen kraschen och jag har fortfarande inte fått igång klienten. Är inte hela världen då det inte var någon stor turnering men småtiltar lite här kan jag säga.

Dagen har i övrigt vart rätt värdelös. Lagade god quornfärsgryta med Amanda och dartade med Boppe (som för övrigt har fått bältros) men Amanda jobbar natt och Boppe insisterade på att vara en mes och jobba dagtid.

Behöver en alternativ nattaktivitet känner jag. Märkt av lite lessfaktor ca 2 timmar in i pokersessionerna och om man som jag råkat vända dygnet lite finns det en ocean av tid att vada igenom efter pokern är färdig. Nu blev det 4 timmar poker innan Full Tilt gick och dog och jag har ingen aning vad jag ska göra. Förslag?

*Edit - Efter en snabb koll på pokerforum.nu verkar det som att hela Full Tilt ligger nere. Ge mig mina pengar Full Tilt!

San Francisco

Antar att det är omoget eller åtminstone oansvarigt att drömma sig bort och känna en stark längtan till något annat. Såg en musikvideo nyss och fick en superstark längtan att flytta till San Francisco och göra... något i nuläget oklart. Ogillar att min framtid är skriven i sten och att en rätt väg finns. Juristutbildningen väntar ju på mig och då jag är äldre än Bockstensmannen har jag inte mycket tid att slarva bort längre.

Men vore ju underbart att drälla runt i USA och säga "Hey duuuude", spela i band (eller vara en sk. hang around, något som passar min musikaliska talang bättre), träffa en massa av San Franciscos udda och aparta människor och säga "Hey duuuude" när jag träffar dom. Vill bli en snubbe helt enkelt. Snubbar utmärks av sin obrydda framtoning, halvslutna ögonlock och hårda festande. Sån vill jag vara. Helst på den amerikanska västkusten. Klädsamt oförnuftig.

Dock känns det som att det finns en fara i det eviga drömmandet. Finns något fint med äldre generationers motto "Skomakare bli vid din läst" där ens livsbana inte handlade om att bartenda på Ibiza ett par somrar, bo med några polare i London där man "småjobbat lite" för att sen avsluta med att DJ:a i Oslo innan man inser att man behöver bilda familj och halvt desperat pluggar folkhögskola och jobbar på Citymail. Har förstås ingen aning vad äldre generationer egentligen drömde om men föreställer mig att man kavlade upp armarna och faktiskt tog i saker i högre utsträckning än vad dagens hipsters gör.

Nog från mig för nu. Blir nog bingen. Ha det bra alla fina!

*Edit - Slår mig när jag skummade igenom det här att jag eventuellt misshandlade uttrycket "Skomakare bli vid din läst" en aning. Men ni förstår vad jag menar, kloka som ni är.

Carpe diem

Ofta har man svårt att verkligen vara där utan tanken rinner iväg och man börjar tänka på annat. Idag insåg jag dock hur lätt det är att fånga dagen och leva i nuet.
Så här enkelt är det:
Drick en ramlösa samt en drickyoghurt (ha helst lite gammalt kaffe i systemet) och ignorera känslan av att en toa bör uppsökas. Sätt dig sedan på en buss med beräknad restid på ca 45 minuter. Nu är du en bra bit på vägen mot att verkligen vara i stunden. Bli nu extremt kissnödig och upptäck sen att bussens toa är ur funktion. Gå tillbaka till din plats och känn paniken krypa fram. Lägg märke till hur folk sölar med att ta ut sina väskor redan vid första stoppet (universitetet) och försök nu låta tanken flyga iväg åt annat håll. Det är HELT omöjligt att tänka på annat än den extremt prekära blåssituationen och man är verkligen i nuet. Stunden är fångad!

Visst var det jag

Verkade inte ha lurat allt för många med min ruse de guerre!
Det var mycket riktigt min nuna som skymtades i förra inlägget och ingen annan. Hade jag er för en sekund?

Nu packar jag för norrbotten och råneå i någon vecka.

Månadens Brämhults: Apelsin/Hallon.
Månadens Pryl: Pipan. Underskattad.
Månadens låt: DOM - Jesus
Månadens scare: $500 på Spanien som gruppsegrare. Såg inte allt för bra ut efter förlust i premiären mot Schweiz men in i kaklet och liten belöning efter vinst mot Chile. Phew. Aldrig mer stora bets på sport. Inte värt.

Lika som bär

Fick en gammal bild av min far i mailen, är det inte sjuuukt likt mig?

Bedöm själva.



Nå?

Intervjuer

David Lynch (det fantastiska geniet bakom Twin Peaks och mycket annat) reste genom USA med sin son och på vägen intervjuade dom människor de stötte på längs vägen. Resultatet blev 131 korta intervjuer där de här människorna berättar om sina liv som påfallande ofta är rätt trasiga historier. Helt underbart. Är bara på intervju nio så här långt men kan verkligen rekommendera att se ett par.

Här klickar ni för att se några intervjuer. Gör!

Gotland var som sagt a blast. Men det var nästan så man ångrade resan (och sin egen födelse) när man vaknade upp bakis bortom all sans 10 minuter innan utcheckning av att Fredrik knackade på dörren för att få upp liket innanför. Det var gode tur att han gjorde så för annars hade jag fortfarande legat där.

No marmelade on the sofa please

Kom hem från Gotland (var där för att fira Ulwen som fyllde 30. Grattis!) för några minuter sen och funderade lite när jag gick den sista biten hem. Känns som att jag ligger efter i racet att ha sköna storys att berätta på fester. Är alltid någon förra detta officer eller någon narkosläkare som kan berätta vilda historier om galna sköldpaddor, misslyckade experiment eller naken LSD-dans. Första tanken är ju att en pokerspelare måste ha tusentals historier om skumma bakrum, sjuka människor och stora vinster. Och framförallt till för kanske 10 år sen hade det nog också varit så. Som er gode nätpokerspelare har man däremot mest historier om marmeladmackan som tappades, den oergonomiska stolen eller den uppfuckade dygnsrytmen. Finns inte mycket med substans där, en viss krydda och... mustighet saknas.

En liten snapshot från natten

Boppe och Esa hänger i soffan.