Enda orsaken till att det inte detta är världens bästa låt är att det inte är ett faktum att den faktiskt inte är så bra. Det ni.
Det här var min favvolåt från East 17s debutskiva Walthamstow, iof är jag mer en House of Love-fan nu men visst är den medryckande!?
Så här nära att hamna i slagsmål har jag inte varit sen jag slogs senast. Smockan hängde i luften när vi blev förudmjukade in public. Det glöder över. Men är sjukt peppfull, aningen mer än peppfull kan man nog säga. Är sådär pinsamt -jag-älskar-er-alla-full. Men jag antar att det är bättre än att vara dum och elak i fyllan. Lyssnar på 90-talsklassiker nu, tänkte nykta till så mycket att jag kan plugga men det är ytterst tveksamt.
Wednesday, September 24, 2008
East 17 Gold
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment