Brukar i ensamma stunder fundera om jag är spelberoende eller inte. De mest uppenbara tecknen på att någon skulle vara spelberoende (luspank och desperat) har jag ingen släng av. Är som tur är inte beroende av något - EV (Expected Value) som Black Jack, Roulette, Craps eller helvetesmaskinen Jack Vegas.
Blir helt enkelt lite annorlunda när man spelar poker. Det är ett jobb som (nästan) vilket som helst. Tycker jag spelar för lite, om för små insatser och det är väl goda tecken att jag på 4 år har varit så "tråkig" att jag aldrig gått gul (pank) eller tappat kontrollen över spelandet.
Men under en längre period har jag svårt att hålla fingrarna borta, inte så att jag går och längtar direkt men när man har några timmar att slå ihjäl är det SVÅRT att hålla sig. Som nu. Lovade John att inte spela under natten inför resan norrut till Råneå. Frustar och pustar... ska dock inte spela.
Dygnsrytm:
Upp 18
Musik idag:
Silverbullit
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment