Thursday, July 17, 2008

Sista dagen i San Francisco

Pokerkvällen igår var rolig på så många sätt att det är svårt att ge en bra återgivning av dom alla. För det första var folket där ett sånt fantastiskt galleri av amerikanska stereotyper att jag knappt kunde tro att det var sant. Vi hade tight medelålders vit man med glasögon och skägg som var genomtrevlig, vi hade lös, tuggummituggande, tandpetare i munnen och basketlinne svart kille, vi hade en kines som kallade mig för "white guy" så fort jag gjorde något och hela tiden skrek "I raaaiseee youuuu" eller "thats a bruff, I would call your bruff!", vi hade passiv asiatisk kvinna som limpade in alla sina Ax och åkte ut först mot en uppenbar flush med sitt floppade topp par.

Genomgående för detta förbrytargalleri var att de var totalt, totalt genomusla. De är de sämsta spelarna jag spelat mot någonsin och det är inte ens en överdrift. De snackade snacket dock. Aldrig hört så många pokertermer under så kort tid i mitt liv. Genomvidriga spel belönades med imponerade utrop och applåder när någon spelat en hand fel genom varje gata men mirakulöst vunnit den ändå.

Men.... man får komma ihåg att det var en $50 pokerkväll med glada amatörer (de var verkligen glada) och jag var tvungen att anstränga mig för att inte vara ett rövhål som bara sitter där och ser alla vinklar man kan attackera ur och vilka spelare man ska försöka isolera för att de sticker ut som de sämsta vid bordet. Jag gjorde allt det men försökte ha trevligt och vara en happy-go-lucky-kille samtidigt. Resultatet blev sådär. Jag åkte som 5:a av 20:a i den väääldigt grunda turneringen där turmomentet var enormt (snittstacken på finalbordet var ca 7BB, för er som inte är pokernördar innebär det att man måste spela för alla sina marker om man ska vara med i en hand) och det var snack om att dra igång ett cash game där värdet för mig hade varit helt enormt men det blev aldrig av.

Nog om poker.

Var på San Francisco Museum of Modern Art igår och de hade en Frida Kahlo-utställning som var mycket bra, något jag inte hade trott på förhand. Bäst var dock utställningen med modern kinesisk konst, den var helt enorm. Ska inte ens börja förklara varför jag blev så imponerad av den men var som sagt helt fantastisk. Viktig.

Idag har jag klippt mig på en salong vid Union Square, killen som klippte mig hette Sean och spelade i ett metalband vid namn Vengince, de låter som ett amerikanskt rockband gör mest. Tror jag blandar tempus lite väl friskt men det får ni nog leva med. Blev iallafall 1.3 poäng mer söt.

Nu är klockan 19.01 och jag funderar vart kvällen skall ta vägen. Åker till New Orleans kl 13.10 imorgon och kan inte festa så hårt om jag nu skulle vilja det. Ska ta tempen (inte bokstavligt) på de andra i hostelet för att se om de är upp för något skoj.

Lagt upp några bilder till men är lite svårt då internet fuckar lite här, ska se om jag kan få upp lite mer i N.O. Saknar Sverige och en del av svenskarna där en hel del, saknar även att prata svenska. Man måste helt enkelt anstränga sig mer när man ska konversera på engelska, svårt att bara spotta ut ord om ditten och datten.

Inte många stunder jag är på hostelet och bloggandet blir därför en aning stressat och kanske lite väl stackato då och då.

Tuesday, July 15, 2008

San Franciscos nattliv och framtiden

Var ute på stadens gator och torg igår tillsammans med två engelsmän (Allister och Tom), Pedro från Chile, Laura och Allison från Skottland och Barry från Australien. Är sååå cosmopolitansk.
Förfestade med rom och cola på hostelet och sprang sen ut och hann inte mer än in på stället så ville folket vidare på nästa när jag knappt hunnit väta läpparna. Sagt och gjort, vi springer ut och hinner inte till final call på The Saloon och får gå hem med svansen mellan benen. Så kan det gå.

Fick mitt antagningsbesked och jag är antagen till Uppsala till hösten. Jurist javisst! Nu måste jag intensivsöka en lägenhet där nere, vill gärna inte kombinera de i sig spännande kombinationerna uteliggande och juridikstuider. Om ni har en 4:a centralt där jag kan få bo gratis kan ni ju höra av er till mig.

Känns vemodigt att flytta från Umeå, men konstigt vore väl annars. Har väldigt många trevliga minnen från Umeå, har ju bott där 3,5 år av mitt liv. Flyttade ner tillsammans med Marie i januari 2005 för att plugga psykologi, flyttade sen ensam till en studentkorridor sommaren 2006 och sen blev jag roomie med Rosa i mars 2007. Är ju inte så att jag försvinner från jordens yta men känns lite att flytta iväg som sagt, dessutom till en stad där jag inte känner en enda människa och den enda som känner igen mig där är förmodligen vakten jag kallade "jävla fascist" när han inte ville släppa in mig på krogen igen.

Nu måste jag duscha och göra mig redo för San Francisco igen. Dave som äger hostelet fick höra att jag varit med i WSOP och bjöd in mig på pokerkväll med det habila inköpet $50. Får se hur det går.

Ha det!

Monday, July 14, 2008

Här får ni bevis!

Här ser ni att jag faktiskt varit i USA och inte i Enskede som elaka tungor påstår!

Bilder

Nu vill Allister surfa Facebook. Återkommer!

Sunday, July 13, 2008

Haight-Ashbury

Ligger i min säng på vandrarhemmet Pacific Tradewinds och skriver det här efter en lååång dag på San Franciscos gator och torg. Vilken stadspuls det är här om man jämför med Las Vegas som jag nu kan tycka att det kändes som att man var inne i en bubbla av något slag, vilket man också var på vissa sätt. Här är det höga hus, överfulla spårvagnar, folk på alla möjliga ställen och av alla möjliga nationaliteter. Precis så här hoppades jag att San Francisco skulle kännas!

Träffade Allister, en kille från Nottingham som varit och jobbat som graphic designer (en riktig, J) ett år nere i Nya Zeeland och har 10 dagar i staterna innan han åker hem till good old Britain. Tillsammans gjorde vi Haight-Ashbury, epicentrum för hippierörelsen under 60-talet. Det blev inga bilder därifrån för att någon (misstänker Al Qaida) har laddat ur min kamera och den var alltså batterilös när jag skulle dokumentera alla post-hippies.

Resten av bilderna är på väg in till bloggen.

Vandrarhemmet är fint, mjukisbyxor&nudlar-tänket regerar här som på alla andra vandrarhem jorden över. När man checkar in säger de "Hello friend" och "good to have you here friend", det är man ju såklart en sucker för. Men som vanligt är dusch och förvaring en bajsmacka utav guds nåde när man bor på vandrarhem (och är van Bellagio, tihi). Man måste köa och tränga sig förbi halvnakna män in i en äcklig dusch som om man kisar hårt kan se alla bakterier och ebolavirus krypa omkring och vänta att få sätta sig på en naken svensk. Brrr.

Efter 12 är jag med i "Efter 12" på någon av radiokanalerna (p4?) i ett samtal om spel och spelande. Kommer i vanlig ordning make a fool of myself men med ert trogna stöd ska det säkert gå bra. Kan ju bli långrandig och fackspråkig (och därmed obegriplig) när det gäller mitt pokerspelande men det blir nog bra. Det här är alltså söndag kl 12 (efter 12 egentligen) vi pratar om.

Yours truly kan ha gått vilse i 3 timmar när jag skulle ut och köpa mig lite till livs vid klockan 23 igår. Det var soft. Pratade med min första amerikanska polis, och tro det eller ej, han åt en munk. Han visste inte vart Pacific Tradewinds låg men utstrålade pondus med sin gigantiska batong och sin puffra. Vill ha en stor batong som jag skulle slå mina vänner med när de inte lyssnar på mig, man får en ofrånkomlig och absolut pondus när man viftar med en batong.

Trådlöst internet borde ni testa där hemma, men man brukar ju säga att det som finns i Amerika tar 10 år på sig innan det kommer till Sverige så ni får gott vänta till 2018. Men jag ger det två tummar upp!

Kvällen ligger framför mig, men Allister somnade just då han sov brevid en snarkande luns i natt. När han blev som mest desprerat sparkade han snarkaren i huvudet och körde toalettpapper i sina öron och kunde till slut knipa sig en timmes sömn. Sen när han nog inte van "living in the fast lane" med petit moi bakom ratten, hehe. Får se vad jag hittar på men måste vara hemma kl 03 och vänta på samtal från radion, är väl typ det.

God Speed.

Friday, July 11, 2008

Nu först förstår jag Garbo

Sprang på Indiscreet eller Johan Cretz som han egentligen heter under pausen under WSOP. Han blev utsedd till Sveriges pokerskribent 2007 och hans blogg är eminent varjedagsläsning. Varken han eller jag gick särskilt hett i WSOP men han videobloggade sin tripp till Vegas och resultatet kan ni se här:

Gedwyn ställs till svars

Att jag bara hälsar Esbjörn och Linda är inte för att jag hatar er andra och aldrig mer vill se er utan mer för att de är pokerspelare och hade kunnat snubbla över den här bloggen själva och få en trevlig överraskning. Men nu är jag alltså så fräckt självförhärligande att jag postar den här på min blogg istället. Njut av mitt dumflin just när jag swipas bort :).

Thursday, July 10, 2008

Tillåt mig vara lite pretentiös

Tänkte dela med mig av en dikt jag tycker väldigt mycket om, Pär Lagerkvists "Det är vackrast när det skymmer".

Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.

Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.

Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra -
ensam, utan spår.

Humöret är fint

Var länge sen jag var på så dåligt humör som jag var på när jag skrev mina två förra blogginlägg men något så enkelt som lite mat och en dusch kan göra under för humöret. Ska ner och spela en turnering strax och inatt blir det den efterlängtade fotorundan. Ska bli roligt att ta en ordentlig tur på strippen nattetid.

*Edit - Humöret är piss. Förlorat AA vs QQ i reraisad, AQ vs KQ på Q high inom loppet av några minuter. Den oturen jag har haft de senaste dagarna tar andan ur mig. $2000 back när jag borde vara $2000 upp. En allnighter har just startat.... Svär att jag inte ska lämna pokerborden innan jag har tillbaka varenda cent jag blivit rånad på. Om jag någon gång kan ha lika tur som jag har otur kommer jag fan bli $-miljonär på några dagar.

*Editedit - Humöret är ok :). Får sluta vara så bipolar och inte låta resultaten bestämma humöret så här pass mycket. Lite onödigt men svårt att inte bli påverkad. Vann tillbaka allting inatt plus $1000 till. Det var fint.

Wednesday, July 9, 2008

And away we go!

San Francisco-New Orleans-Miami-New York. Så ser min rutt för denna månad ut. Åker västerut 11:e juli och mot New Orleans den 17:e. Har inte bokat Miami eller New York ännu men det hinns med.

Intagningsbesked tack!

Ska inte skriva mer ättika innan jag ätit något, blir texten säkert lite ljusare.

Dag 10 - I just don't know what to do with myself

Fick just ett mail att jag inte kan åka hem på returresan på den biljett jag redan betalat typ 9000 kr för. Det var alltså 9000 kr i sjön. Trevligt trevligt. Hem måste jag ju dock..

Resan till och från USA kommer då kosta mig 21000 kr totalt, fan så billigt och bra!

Skulle såklart ha kollat upp om man bara kunde utnyttja hemresan på en tur och returbiljett men kunde inte i min vildaste fantasi tro att det skulle vara ett oöverstigligt problem. Det får man alltså sota för nu. Men som man bäddar får man ligga etc etc etc etc etc etc etc etc etc.

Blev på ett sånt fantastiskt dåligt humör av den nyheten så jag vet inte vart min dag ska ta vägen. Klockan är 13.35 och det enda jag gjort de senaste dygnen är sitta på mitt rum och spela internetpoker. Där har ni min semester. Visst påminner den kusligt mycket om min vardag?
Men som det är nu med gigantiska utgifter och en aktieportfölj i toaletten har jag knappt råd att inte spela, iallafall inte mentalt.

Har inte ätit på 28 timmar, det måste nog åtgärdas. Då åt jag en äcklig kycklingmacka (kött är mord) från Nathans. Det var så kort kö dit men jag börjar misstänka att beror mindre på effektivitet och mer på att de gör äcklig mat.

Blev tillfrågad om att vara med i SR igen nu på söndag men vet inte, har väl inga positiva nyheter att komma med och vet inte om jag har något roligt att berätta i övrigt. Ska tänka under dagen.

Ber väl halvt om halvt om ursäkt för mina tankar som osar av etter och ilska. Ingen vill ju läsa sånt i längden men jag ber känsliga läsare om ursäkt och kommer i framtiden varna när jag är vrång, arg, ilsk, gårond, butter eller bara förbannad.

Until then...

Monday, July 7, 2008

Dag 8 - Hidden Cameras

Köpte mig en fin (hoppas jag) kamera igår och denna dag ska det fotas för fullt. Tänkte fara om Bellagio och fota lite, ta lite randombilder på stan och så vidare. $1200 kostade kalaset men misstänker att det hade varit en hel del mer i Sverige. Nu är jag bildburen!

Gårdagen bjöd inte på något speciellt, åt på Kung-Pao Chicken på Grand Wok vilket var ok. Sen fastnade jag 6 timmar på ett pokerbord vilket gav mig grava ångestattacker efteråt. Var inte ens roligt sista tre timmarna. Mjö. Gick om Donken och köpte en QP, hem och spelade internetpoker i 20 minuter för att vinna tillbaka det jag förlorat, vilket iof var en struntsumma. Sen läste jag Kingdom Of Fear av Hunter S Thompson till jag somnade. Vill ha sällskap till maten idag, men svårt när Martin stiger upp kl 22.

Jackass Poo diaper

Kan vara det enskilt roligaste klippet i världshistorien!

Sunday, July 6, 2008

Jävla Hertsöhotell

För er som inte vet vad Hertsön är så är det sunkigaste området i Luleå. Ser bara trasiga, fattiga familjer framför mig. Tjocka barn med mammor som röstskolkar, köper sina kläder på OBS!, röker, ringer in till Lugna Favoriter och diverse ordlekar på eftermiddagarna. Pappor som spelar bort alla pengar på trav, har nätbrynja (som i sig är respekt), röker, hatar invandrare men tycker kinesen på kvarterskrogen är ok, heter Hasse.

Lite så känns MGM Grand där kvantitet går för kvalitet. Nere i casinot är det dunderhög musik och brudar som dansar på alla möjliga och omöjliga ställen. De har iof två lejon i en panoramabur vilket jag tyckte om. Klientelet är risigt, bara en massa stackare (och jag) som stryker omkring och risar. Orkar verkligen inte möta musiken och pöbeln ikväll.

*Edit -Vågade mig ut och belöningen blev ögonblicklig!

Dag 6 - Nu är jag jag igen

Alltså... WSOP är nu glömt (nä, men lagt till handlingarna) och jag ska göra Vegas. Men... det är fan ingen rolig stad att vara själv i. Får överhuvudtaget inte tag i Martin, jag är alltså "dömd" till att gå ut själv.

Det vore helt i sin ordning men det känns som att det är mycket nattklubbar som jag inte är så sugen att gå själv på. De känns på tok för hippa för mig, orkar inte med tokhög kass musik med brudar som dansar sexigt värre i burar, vilket verkar vara definitionen på hippt här i USA. Har aldrig varit för att det ska vara hippt bara det är bra musik vilket det inte kommer vara. Kommer valsa omkring där en stund samtidigt som jag känner att den store svarte vakten släppte in "my swedish ass" lite på nåder. No funny buisness liksom.

Fått 100 tips av olika grabbar om strippklubbar men det är ju det sista jag har tänkt gå på. Kan inte se något mer ångest framför mig (ja, visst är jag PK), folk som står och åmar sig för pengar. Tss.

Demografin består av:
Pensionärer
Par på romantisk utflykt. Tss.
Mellanålders Gamblers
Unga Gamblers
Anton

Nu är jag lite extra grumpy efter en lång promenad tidigare, satan så varmt det var. Gick in i en affär som heter "Everything Coca-Cola" och köpte mig ett stycke Lyxcola för $1.50. Bästa Colan på länge.

Jag må vara ytlig som säger att den här staden känns sjukt ytlig. Vandrande plastbitar som har brösten i näsborrarna och pengar i blick i klänningar som de förmodligen måste sprätta sömmarna för att komma ur. Män som tycker pengar är det coolaste som finns och som inte har något emot att ta servitriserna på rumpan varje gång de dricksar (I ain't tippin for nuttin).

Gick förbi ett amerikanskt grabbgäng i 25-årsåldern som satt runt ett bord här nere i casinot, de var högljudda och väldigt... amerikanska. Det skiner som omkring dom hur sköna killar de tycker att de är när de sitter där med sina gigantiska margaritas (finns seriöst meterlånga glas) och knappt kan hålla sig innan de ska iväg och visa vem som bestämmer. När jag passerar reser sig en av dom upp och skriker rätt ut "On top of the world!" till alla och ingen. Där och då insåg jag att jag hade bevittnat det mest patetiska ögonblicket i mitt liv.

Det mest störande måste ändå vara när folket vid pokerbordet HELA tiden måste föreläsa om att man måste ha 10 ggr raiset i stacken för att syna för set value och att man borde kunna hitta folden med top set när färgkortet sitter på rivern trots att man har nästan hela stacken inne. "I knew you had me beat!" har jag hört några säga i triumf när de gjort en idiotsyn för hela stacken och såklart satt mirakelkortet på rivern. Blir så innåthelvete irriterad när de ifrågasätter rena standardbeslut men orkar såklart inte säga något, får bara en brinnande stark önskan att ta alla deras pengar. End of rant.

Internetpokern går tokigt bra dock, bara lirat några timmar denna månad men nära att ha vunnit ihop det jag betalade för WSOP vilket känns fint.

Ähh, struntar i att gå utanför rummet. Äter här istället.

Patch over and out.

Saturday, July 5, 2008

Krossad, förstörd, nergjord

QQ vs AQ, kan det hålla en gång i livet?
En 75/25% favorit att få en riktigt fin stack men nej då.

Är alltså ute ur WSOP.

Höll på att få en smärre panikattack i taxin på vägen hem. Vi satt fast i trafiken, det var sjukt varmt i taxin och alla "om bara"tankar dök upp. Visste inte vart jag skulle ta vägen, en sak var säker iallafall. Jag vill inte vara kvar i Las Vegas just nu... mår dåligt.

Friday, July 4, 2008

Dag 5 Insomnia

Har sovit 3 timmar i natt. Vaknade kl 01 och trodde jag försovit mig och sov bara sporadiskt efter det, drömmandes hemska pokermardrömmar. Sen hade någon skojig filur ställt klockradion på 04.04 som gick i gång när jag just somnat om, den tackar vi för. Kl 06 var det dags för näste dåre när en väldigt full amerikan knackade på min hotelldörr och ville in. Danke. Jag smällde igen dörren i hans fulla fula fejs.

4 timmar kvar, tänkte vara där strax innan 11 så jag ska duscha och beställa lite In-Room Dining att äta till frukost och försöka få kroppen att vakna lite. Tungt nu.

Är väldigt spänd, inte särskilt nervös men känns i kroppen att något stort händer. Är 4 juli och amerikanerna firar sin nationaldag. Misstänker att fyrverkerierna kommer vara rätt ok.

Hör av mig efter dagens strapatser som sagt. Åker jag ut tidigt får jag iallafall sova :)